Söndagen började bra, Jackie och Showman hade ätit upp kvällsgivan och åt upp hela morgongivan av kraftfoder och så fick jag lite sovmorgon av Anna, hi hi. För träningen fortsatte idag oxå. Heulog var jätteduktig och han och Anna travade så jag min otränade krake flåsade som en blåsbälgs affär. På vägen hem sprang han först och var verkligen super duktig.

Showman hade tydligen funderat över det här att gå i grimma och kommit fram till att det var ok, för han var så redig, han både travade och skrittade före mamma och reagerade inte alls för bilar som åkte förbi. Jag var supernöjd när vi kom tillbaka. Så fortsatte Anna jobba med Broderick och jag gick ut med Jackie utan mamma, och det gick fantastiskt bra, hon både travade och skrittade, men när vi gick hemåt blev hon ganska stark så då skrittade vi bara. Fantastiskt lynne på henne!! Sen kom Bron's-Sara med familj på en snabb visit, så vi tittade snabbt över Cobbar, ponnyer och kattungar innan dom for. Sen var jag ganska mör så sen chillade jag och barnen en stund.

På em skruvade flickan och jag upp lite täckeshållare och började städa stallet, regnet vräkte som vanligt ner så vi gav upp och tog in alla hästar istället. Får väl snart åka och hämta Jackpot oxå så Drak-stackarn slipper gå själv...

I morse var jag uppe lite tidigare än vanligt för att hinna fodra innan Heulogs ägare Anna kom, för vi skulle träna inför utställningen.

Anna tog ut sitt föl på gången och pussade och borstade så dom skulle lära känna varandra lite bättre innan promenaden. Heulog är väääldigt cool så han och Anna larvade efter mig och Heulwen och han verkade inte tycka det var speciellt konstigt, travade gjorde han riktigt bra oxå. Vid vår "vändplats" hade traktens alla kvigor samlats och Heulwen trillade nästan ur skinnet när hon fick se dom, sonen var betydligt lugnare, men han är trots sitt flegmatiska sätt sin mors son, för svansen for genast upp.

Vi var väldigt nöjda med hans insats, beträffande hans matvanor är vi INTE lika nöjda!!

Så var det Showmans tur, han var betydligt besvärligare och det kändes inte som vi gjorde så stora framsteg med han.

Sen pussade Anna lite på Broderick som väl oxå ska flytta hem till henne och så for hon vidare.

Jag släppte ihop hela hästhögen för första gången, för nu har jag gett upp och insett att stallperioden är här för att stanna. Det var totalt odramatiskt, så då gick jag in och pustade lite.

Sen kom Micks-Sara och hälsade på. Hon är ju ca 2 äpplen hög och väger ungefär lika mycket, så hon var väl måttligt road av en massa cobbar som rev och slet i kläderna och backade intill och ville bli kliad, men hon stod ut bra, hon vet ju hur odrägligt bortskämda mina hästar är vid det här laget. Så fikade vi med trevlig pratstund och sen var det dax att ta in hästarna igen, då hade regnet vräkt ner en lång stund, suck!!!

Förb... skitväder. Blåst och stora och små skurar hela dagen!

Rhianon såg ut att vara brunstig, mycket märkligt för jag trodde hon var dräktig. Draken var inte speciellt intresserad, men hon var dessto mer. Det måste kollas upp för jag vill inte ha augustiföl!!

I dag har Sanna på stueri Design köpt Showman och det är jag väldigt glad för. Sannas hingstar är alltid i fint skick och visas i fantastisk kondition, dessutom utbildas dom och det är ju extra kul. Det ska bli mycket intressant att få se Showman växa upp hos henne. Och jag är övertygad om att han kommer att infria alla våra höga förväntningar.

Barnen och jag städade och tog pizza-kväll så vi var lite lata med fölen i kväll. Men Jackie äter upp allt kraftfoder hon får och sen gick hon ut en mini-promenad med mig i mörkret utan mamma. Showman har fått flytta till egen box igen och i kväll var kraftfoder krubban tom när jag gick in. Broderick äter med god aptit hos sin mamma, hon får som vanligt lika mycket kraftfoder som dom andra stona ihop så han hinner äta ganska mycket medans hon äter. Men Heulog han tar några tuggor och sen går han och lägger sig, mycket frustrerande både för hans mamma och mig!! Heulwen tvingas ju stå bunden och se hans kraftfoder en lång stund innan jag ger upp och kopplar loss henne. I morgon ska jag be Rhianon jättesnällt att hon och Rowena byter stall så Heulog kan få en egen box.

I dag lyckades vädret hålla sig i skinnet fram till em/kvällen då det eviga regnandet startade som vanligt, så in med alla ponnysar i natt igen.

Fast det är ju mysigt oxå att ta in dom, och när vi precis fått in alla, och det kom en störtskur så regnet trummade mot taket, då var vi ganska nöjda, flickan och jag.

Så fick Sharon sina fötter verkade och då passade showman på att hoppa över box-dörren, inte så konstigt för han har ju en del att brås på, mamman är fd hopp-ponny och brorsan Sting's Spitfire fick ju både hopp och gångarts diplom nu i september. Stort grattis till alla inblandade.

Jackie har en väldigt bråkig man som har växt till oanade propotioner utan att lägga sig, hon har inte sett klok ut med 30 cm man som har stått rakt upp, nu har delar av den börjat vippa över,fast åt alla håll, för givetvis har hon virvlar i mankammen för att göra det hela ännu värre. Men idag så flätade jag ner manen på rätt sida, och vilken skillnad det gjorde, halsen såg hur lång och smal ut som helst och hon fick en helt annan sida. Så himla fin !! 

Att hon sen är helt underbar att hålla på med och jättesnäll gör ju inte det hela sämre. Jag drog och stretade med alla "föl-krullar" i svansen, och hon lät mig snällt hållas, inte bunden och första gången jag borstar svansen överhuvudtaget,spraya med pälsglans var inte heller något hon brydde sig om och lyfta fötter är hon super duktig på. ja jösses vad jag är kär i henne  Jag höll på att aldrig kunna slita mig och gå in, Ska bli väldigt kul att last och utställnings träna henne...

Sting's Spitfire foto snälla Design-Sanna 

I natt får alla ponnyer och Cobbar sova inomhus för fy tusan vilket väder!! Det har kommit skurar hela dagen och i natt ska det tydligen dra förbi ännu mer regn. Dom verkade väldigt nöjda med det. Draken fick sova i hingststallet ihop med Sharon och Showman, för vi har 2 beteshästar och det gjorde att vi fick flytta omkring lite för att få plats med alla, men han bryr sig inte ett dugg var man stoppar in honom, finns det bara mat, och gärna en kompis, kön spelar ingen roll, och det går utan oxå, så är han nöjd. Han är den snällaste hingst jag någonsin träffat!!

Att få fölen att äta kraftfoder visade sig vara svårt i år, så pojkarna har fått flytta tillbaka till sina mammor för att få kläm på det. Jackie äter och står i egen box. Årets föl måste vara väldigt snälla, för som jag minns det så tränades det inte lika mycket som vanligt på grimmande och hovlyftandet i våras för att jag jobbade så mycket. Dom är så snälla och enkla så jag hoppas att det ska gå bra att träna dom till utställningen oxå.

Vi har börjat vänja av fölen och i natt är första natten dom små liven står i egna boxar, dom har sina mammor i boxarna bredvid så dom tog det hela med ro.

Däremot tycker jag dom är dåliga på att äta sitt kraftfoder, den enda som verkligen hugger in med god aptit är Jackie som redan är stor som ett hus!!

Jag är väldigt nöjd och glad för årets föl och kanske mest av alla för Jackie, så hon är ganska bortskämd, men hon har blivit bättre sedan jag tillbringade en hel dag med Kållareds-Mia, så nu säger gubben att vi ska sluta skicka unghästarna dit på träning, nästa år ska jag få vara där istället, det vore väl investerade pengar påstår han. Jag skyller ifrån mig och säger att någon annan måste skämma bort hästarna när ingen ser.

Det är väl ett ålders tecken att jag blir daltigare och daltigare med djuren, förr brukade katter som dök upp på gården framkalla en massa irritation och jag svor och kallade dom husockupanter, nu minsann så köps det säckvis med torr foder, och en gång om dagen får alla burkmat, ja jag har matat ihop ett helt gäng med katter nu och förra veckan avmaskades dom och när hästarna ska ha sina vaccinationer tänkte jag vaccinera katterna mot kattpest och kattsnuva. Så det verkar som jag håller på att bli en "softy" på gamla dar.

Swalesmoor Brenin Aur eller Charlie kommer tillbax, hans ägare har gift sig och ska flytta till Taihland och tar så lite bagage så möjligt med sig.

Han ringde sent en kväll och sa att den enda han kunde tänka sig att sälja Charlie till var oss och jag behövde inte någon betänke tid alls. När vi avslutat samtalet så kom tårarna. Jag blev så himla glad och tacksam och hjälp vad vi väntar på han nu.

Det blir säkert inte helt problemfritt med 3 hingstar i vinter, men jag vägrar ta ut några sorger i förskott.

Draken har betäckt 12 ston, alla av hög kvalitet vilket gläder oss mycket, han har varit super snäll hela säsongen, lite förvånad över att bara betäcka vid hand tror jag men det fick han snart kläm på, han har gått med våra egna ston som betäcktes medans det fortfarande var stallperiod. Nu håller vi på och väntar ihjäl oss på dom fölen.

Brenhines har ju varit hos Kållareds-Mia hela sommaren och åkt hit och dit på utställningar.  Jag är nöjd med resultaten och allra mest nöjd och imponerad av Mias hantering och fostran av henne.  Efter Riksen så kändes hon så sliten så vi strök henne och lilla Angel fick hoppa in, hon är fortfarande knott-liten men det är helt andra tag i henne, inte alls så ängslig utan säker på sig själv och med mycket mera "go". Att hon fått guld på båda utställningarna och dessutom blev BIR på SPAs utställning har verkligen glatt mig. Vi har kostat på den hästen en förmögenhet i veterinär,prover och medecin så det har varit plåster på såren med hennes framgångar.

Båda är hemma igen från Mia och Brenhines har lagt sig till med kulmage!! Hon mätte senast till 143cm så det blir en stor madam!

Angel har ärvt sin mors aptit och lättföddhet så hon är rund och go hela hon.

Nu hör jag min kudde ropa på mig så  "fortsättning följer"

Jag ska starta igång min blogg och uppdatera så fort jag kommer hem från jobb, men så blir jag så himla trøtt och arg nær jag læser en massa skitsnack om mig och en mycket god væn till mig, i det længsta har jag førsøkt stå øver att ge mig in i "skit slængandet" men nu har jag faktiskt fått nog...

Jag hoppas att den personen i fråga njuter av SINA gratis føl som hon fick nær hon lånade våra fina meriterade ston,dessa ær nu unghæstar och den ena ær anledningen till att folk øverhuvud taget vet vem personen i fråga ær inom Welsh værlden....

Gratis och gratis??? Vi betalade dyrt før uppehællet och inte var dom dræktiga och min hade gått ner massor i vikt.

Mitt sto var i høgbrunst nær jag hæmtade hem henne och kørdes till en annan hingst samma dag och blev betæckt. Den brunsten hade tydligen inte noterats allt. Den enda brunsten dom lyckades se betæcktes hon på en (1) gång.

Kanske ær det så man skulle skøta sina betæcknings ston om man vill slippa arbete, och då slipper man ju kunder oxå efter en stund!!

Jag ønskar att folk ville sålla lite vad dom skriver på sina bloggar, allt som far genom skallen ær inte vært att lægga ut på nætet, och att dom kunde skøta sig sjælva och låta andra vara ifred. Vi gør alla uppoffringar och jobbar hårt før vår passion Welsh ponnyerna, så såpass mycket respekt kan man visa varandra att inte "offentligt" klaga, gnælla och prata skit om varandras hæstar. Alla betalar sjælva och skøter sjælva sina hæstar så låt dom oxå få vælja vad dom vill ha sjælva...

Jag hoppas att den hær "såpan" tar slut snart, och att skitprataren får ett liv så hon slipper hålla på och ælta det hær resten av sitt liv!!!

I morse ringde gubben in lite över 4 på morgonen. -Kom ut fort Brenhines är sjuk!! Kastade på mig kläderna och sprang ut. Brenhines låg genomsvettig i sin box. Satan kolik!! In och ringde, vet svarade inte, ringde till ATG-kliniken som hade stängt, ringde tillbaka till en mycket yrvaken distriktsvetrinär som lovade komma så fort hon kunde.

Ut till stackars Brenhines och försöka få på henne en grimma mellan kramp-attackerna. Bess fick följa med som sällskap och moraliskt stöd. Snälla lilla Brenhines följde snällt med, men var och varannan minut kastade hon sig handlöst omkull. Med huvudet först, körde hon pannan i backen och såg ut som om hon försökte slå en kullerbytta. Det var det värsta jag varit med om, vi gick på gräs så hon inte skulle skrapa sönder sig, och hela tiden tänkte jag på vad Sara och Micke sagt, att dom aldrig gav Luzern för deras hästar fick kolik av det. Så jag förbannade Luzernet och ringde vet och tjatade att hon skulle skynda sig, efter att sett Brenhines kasta sig i 15-20 minuter sa jag till gubben att kommer inte vet snart så får en granne komma och skjuta henne för hon ska inte behöva lida så här, och helt ärligt så trodde jag att hon hade tarmvred och att vi skulle få skjuta henne iallafall. Precis när vi såg ljuset från vets bil kastade Brenhines igen, och jag tyckte att jag hörde en liten fis. Men jag var inte helt säker. Hon kom på fötter igen och vet svängde in på stallbacken.

Jag hade hela tiden oroat mig för hur vi skulle klara att ge henne den kramplösande sprutan, eftersom hon kastade sig hela tiden, men jag hade nog hört rätt , det var nog en liten fis jag hörde för Brenhines slutade kasta sig. På frågan om hon hade tarmvred svarade vet att så ser ingen häst med tarmvred ut, dom är mycket sämre!!! Ja då vill jag aldrig uppleva det tänkte jag.

Brenhines fick en spruta,och den svarade hon fort på,  febern gick ner från 40,1 till normal på 20 minuter, men smärtpulsen var svårare att få ner, den låg på 60 länge..

Efter en stund fick hon gå ut och gå och springa med husse, och vet vågade åka hem. Vi satte på henne ett tjockt täcke och så fick hon en liten, liten tuss ensilage. Och stackars liten vad trött hon var, hon stod där med sitt tjocka täcke och ögonen bara föll ihop hela tiden. Så gubben kunde få åka till sitt jobb, bara 20 minuter försenad, tur att han har förstående arbetsgivare hi hi, alltså Micksarna.

Hemma var nästa dilemma att jag skulle åka på jobb, så sonen fick ta ledigt från skloan och gick hela dagen ut och gick med Brenhines 10-15 minuter var timma och gav henne en liten sudd ensilage var gång. Vid lunch fick hon litegrann väldigt blöt betfor och på eftermiddagen "gick hon på toaletten" så då fick hon gå ut några timmar med dom andra.

Nu ska vi vara väldigt restriktiva med hennes kraftfoder.

Jag är så tacksam mot min familj, dom är världens bästa alltså!!!! Och duktiga och snälla Tobias som skötte Brenhines så bra och plikttroget och dessutom lugnade mig när jag ringde hem femtioelva gånger.

Brenhines kommer säkert att tappa en hel det i hull, och det känns ju väldigt tråkigt nu innan hon ska iväg till Mia, men hon lever och det är huvudsaken, för hon är allas favorit med sitt milda vänliga lynne och sin tillit.

Puh vilken pärs